Livet går så snabbt..
Jaha då var man hemma efter att varit på gympan med Elias, hämtade först min älskling Johanna och hennes son Dominiqe. Trevligt att träffa Johanna hon e bara sååå under bar tjej, jordnära så man ska vara. Vi har vart vänner ett bra tag nu eller många år och det känns som att vi alltid kommer att vara vänner. Det kan gå lång tid mellan att vi hörs el ses ibland men ändå e det som igår och det e ju så man har det med sina riktiga vänner. Johannas son och min son är födda typ samma vecka skiljer bara några dagar mellan dem och dem leker så bra ihop.
Söta Domi...Johannas son!!!
Deras Gympa grupp, Halmstad Frigymnasterna :)
Nej det jag skulle komma till är att dagarna går så snabbt och man hinner inte med. Snsrt har jag och Igpr varit ihop i 2 år, Elias är 6 år, jag e klar med min examen på högskolan i juni. Man tänker bara på hur snabbt allt har gått det är lite jobbigt med tanke på att man blir äldre, alla runtomkring en blir äldre ju. Mormor är jätte gammal nu och man tänker tillbaka till när min morfar levde och alla andra öäldre i släkten. Idag är vi inte så många eftersom mamma har inga syskon och när vi va små och firade jul och liknande så var många äldre och idag så lever nästan ingen av dem. Sen om man kollar på min son mitt kött och blod han börjar bli så stor nu, han leker med kompisar hela tiden och man hinner knappt se honom. Är det ingen mer en mig som tycker tiden går FÖR snabbt?
